Our sun is dying. Mankind faces extinction. Seven years ago the Icarus project sent a mission to restart the sun but that mission was lost before it reached the star. Sixteen months ago, I, Robert Capa, and a crew of seven left earth frozen in a solar winter. Our payload a stellar bomb with a mass equivalent to Manhattan Island. Our purpose to create a star within a star.
Denna film är bra. Jättebra. Om man har sett, och tyckte om Event Horizon, så kommer man att älska denna filmen.
Det centrala i filmen är solen. Solen håller på att dö och de få bilderna man ser på jorden visar ett fruset och döende landskap. Ute i rymden, på och omkring Icarus II (dåligt val av namn *ler*), är det solen som är den stora faran. Om Icarus kommer ur kurs, eller deras värmesköld får problem, kommer solen att steka det lilla skeppet och den stora bomben på nolltid.
Men det är karaktärerna som driver filmen framåt. Underbara karaktärer. Visst, det är en sci-fi och utspelar sig i framtiden men filmen handlar inte teknologi eller samhällen (som sci-fi brukar göra) utan hur människor påverkas av att vara mänsklighetens sista hopp.
Handligen och historien i filmen är bra. Den sjunker lite mot slutet, but then again, vilken film gör inte det. Likt Event Horizon kommer det skräckelement i filmen. De känns ibland lite malplacerade, men fungerar.
Jag har sett den här filmen fyra gånger nu, och jag kommer nog att se den flera gånger till. Helt klart värd att köpas på dvd, förutsatt att Sci-Fi och skräck är något man uppskattar.
PS. Det är inte en amerikansk film. Ville bara klargöra det.
PPS. Filmmusiken är skitbra.