Hur skall man säga nej?

Underbar intervju. Kanske borde EU välja sig ett nytt folk?

Hur tar vi hand om våra barn?

Kungen skall svara dem: ‘Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’

[Matt 25:40, 1917 års översättning]

Likt Christer Magister har jag också via SVD hittat till P1’s program om Elin. Det är inte en historia med ett lyckligt slut utan en genomgång av en händelse med dödlig utgång som förmodligen hade kunnat ändrats närsomhelst om någon bara hade lyft på huvudet och sett Elin. Christer har tydligen själv haft en liknande elev och även om jag inte jobbat i skolan än har jag haft en liknande situation som scoutledare. Men det är inte detta jag har tänkt att skriva om, utan hur vi tar hand om våra barn.

En rapportör till FN har skrivit en rapport om hur flyktingar tas hand om. Hennes slutsatser fick aftonbladet att skriva följande:

I varje givet ögonblick dygnet runt letar cirka 750 000 pedofiler runt på internet efter barnpornografi eller offer i riktiga livet, enligt en ny rapport till FN.

”Antalet bilder av sexuellt utnyttjade barn blir inte bara fler utan också allt mer chockerande”, hävdar Najat Maala, nyutnämnd och obetald specialrapportör till FN för frågor om barnprostitution och barnpornografi.

Aftonbladet

Bakom denna till synes skrämmande rapport och artikel döljer sig dock något enligt mig mycket vidrigare. För en genomgång av rapporten och tidningarnas rapportering så rekommenderar jag er att läsa Oscar Swartz två postningar om ämnet; Barnporr del 1 och Barnporr del 2.

I korthet kan man säga att i stort sett ingen siffra stämmer i rapporten och att våra svenska tidningar inte ens har lyckats stava rapportörens namn rätt. Men det ligger en djupare tragedi bakom detta som också Oscar Swartz pekar på. Genom att låta idealla organisationer, som t.ex Ecpat, okritiskt stå för sanningen riskerar vi att aldrig få någon klarhet om barnporr.

Det finns barnporr på internet. Att påstå annat vore någorlunda barockt och världsfrånvänt. Kan något digitaliseras kommer det tillslut att finnas på internet. Men barnporr finns inte överallt. Såsom i ”verkligheten” såsom på internet. Vi behöver inte värja oss för floder av barnporr när vi handlar på Willys lika lite som att barnporren väller fram såfort man surfar utanför hotmails gränser.

Men dessa uppblåste låtsassiffror från kristna moralistiska grupper med ett klart ekonomiskt intresse hjälper inte. Rapportören skriver till FN att:

”35. As of 19 April 2009, the National Centre on Missing and Exploited Children (NCMEC) in the United States, had since its creation in 1998, identified 592,044 out of a total of 681,275 sites as child pornography sites.”

Var kommer dessa siffror ifrån? NCMEC har ett formulär på sin hemsida där man kan fylla i en misstänkt webadress. Man skriver också vilken slags sida man tror det är; barnmisshandel, sexhandel eller barnporr. Dessa siffror visar alltså att formuläret på deras hemsida har använts 592044 gånger för att rapportera en misstänkt barnporr sida sedan 1998. Huruvida dessa 592044 misstänkta sidor faktiskt innehåller barnporr vet ingen. Det kan vara en sida som 592044 olika personer har anmält.

Den enda fakta vi har är alltså skrämselpropaganda som ingen bör ta på allvar. Och där kommer problemet. Så länge vi oroar oss för aftonbladets 750 000 dygnet runt surfande pedofiler kan de riktiga pedofilerna fortsätta med sin verksamhet. På låsta sidor, på hemliga forum eller via uppringningsklienter i stil med 80-talets BBS’er. De ideella organisationerna driver ett korståg mot tecknad porr, fetish och porr inspelad med aktörer över 18 som låtsas vara tonåringar med pöbeln ivrigt påhejande från aftonbladets propagandaartiklar. Och under tiden lider barn. Barn som Elin som ingen ser. Barn som Josef Fritzl’s dotter och barnbarn. Barn som utnyttjas av vuxna. Barn som utnyttjas av de som skall ta hand om dem. Barn som vi aldrig kommer att kunna rädda sålänge som vi okritiskt sväljer vad tidningar och organisationer skriver för att få ökade anslag.

Vi måste ta reda på hur det egentligen ser ut. Och sedan skall vi bekämpa detta. För varje barn som dör, dör mänskligheten. För varje barn vi kan rädda, räddar vi mänskligheten. Jag vill göra en skillnad, jag vill påverka världen i en positiv riktning. Därför läser jag till lärare.

Reklam skall frälsa världen

Def Jam, ett skivbolag som bland annat frontar Mariah Carey, Rihanna, Bon Jovi och Kanye West, skall försöka få lite lönsamhet i sin cd försäljning genom att stoppa in reklam i cd skivorna. Mariah Carey är tydligen först på banan med ett 34 sidors häfte med reklam från Elisabeth Arden, Angel Champagne och Bahamas turistbyrå. Bra så.

Men vem köper skivor idag? Mamma och pappa gör det. Folk hamstrar tydligen diverse Uggla, Gessle och Vikingarnas på bensinstationer. Men hur många tonåringa flickor och 30 nånting kvinnor köper skivor idag? För jag misstänker att målgruppen för Mariah Careys nya skiva inte är min mamma eller min pappa.

Musik är något som de flesta konsumerar digitalt. Antingen illegalt eller legalt. Genom Iphone, Nokias music store, Sonys dito eller för den delen Spotify och LastFM spelas musiken på fester, i lägenheter och i mobiltelefonerna. Den digitala konsumptionen kommer alltså inte att köpa den glättiga 34 sidors häftet producerat av modetidningen Elle (eller tja… kanske min broders fästmö :) ).

Fast vad vet jag. Kanske säljs det miljöförstörande plastskivor i USA. Mina fördomar om Asien säger ju att de plastskivor som säljs där kommer att ha ett fotokopierat häfte med bara en framsida och en baksida. Vi i västvärlden dumpar ju ogenerat vårt elektriska skräp på Afrika så kanske finns det platser som säljer cd-spelare där så att Def Jam har en marknad i Kenya?

Steam säljer sjukt mycket dataspel… online och digitalt. Iphone säljer bra med musik… online och digitalt. Vad faan är det skivbolagen har missat? Kan det vara så enkelt att skivbolag fortfarande drivs av advokater och musiker och att de har glömt att anställa ekonomer som har varit utanför dörren (eller snarare ute på internet) det senaste seklet?

Denna jävla reklam!

Läser i BLT att tandläkare har börjat att visa reklam för sina patienter medan de borrar i deras tänder. Det verkar vara helt jävlar i mig omöjligt att komma undan reklamen!

Det verkar som om PP behövs till riksdagsvalet 2010

Jag roar mig med att läsa olika analyser om varför valet ser ut som det gör. Det allra roligaste är att läsa sossar och moderaters nöjda grymtanden att de har vunnit och motståndarna har förlorat. Jag trodde ingen kunde göra det bättre än Mona ”förskott på lönen” Sahlin men sossarnas nya partisekreterare Ibrahim Baylan (f.d skolminister) lyckades. Mona Sahlin stod ju i direktsändning och ropade glatt ”Vi är sveriges största parti!” men Ibrahim har lyckats dra detta ett varv till genom att säga:

Igår underkände Svenska folket Moderaternas politik. De hamnade under 20 procent. I stort sett samma valresultat som 2004. Ganska långt från ”största parti” som Moderaterna så självsäkert pratat om.

Vi socialdemokrater är glada över vår framgång i valet och att vi fortsatt är Sveriges största parti. Det ger en bra grund för att fortsätta driva kampen för jobben stenhårt i EU och för en socialdemokratisk valseger 2010.

Newsmill

Men i verkligheten, den där riktiga fakta redovisas och man inte förbjuder rapporter som kommer fram till ideologiskt felaktiga slutsatser, backade Socialdemokraterna från 24.65% till 24.63%. Moderaterna ökade med 0.8% och sett på en höger vänster skala har s+mp+v 8 mandat medan m+kd+fp+c har 9 mandat. Det är rätt svårt att tolka detta som något annat än att socialdemokraterna har gått bakåt.

Och detta i en tid med en stor ekonomisk kris och arbetslöshet som stiger tillsammans med idiotlagar från sittande partier (FRA, IPRED och datalagringsdirektiv). En kommentar till Ibrahims debattinlägg säger det jättebra:

Vi hade ett öppet mål att slå in bollen i. Det var för drygt ett år sedan. Moderaterna hade låtit fårakläderna glipa tillräckligt mycket för att folk skulle förstå att de nya moderaterna i grund och botten är ganska lika de gamla. Vi behövde bara formulera en rimlig politik som klarade av att omfatta såväl välfärdsgillande mittenväljare som dogmatiska fackliga väljare. Något vi historiskt varit ganska duktiga på. Vi skulle defilera i mål med en bred majoritet mot moderatstyrda regeringar. Vi kunde kanske bryta blockpolitiken genom att inte innan valet ta med vänsterpartiet i regeringsunderlaget.

MEN vi misslyckades totalt. Misslyckades mer än någon gång i vår stolta historia. Vi totalfloppade.

Nu dömer folket oss, inte moderaterna. De gjorde ett ganska bra EU-val givet förutsättningarna. De har fört en mycket tuff politik (delvis för att de inte förstår bättre, delvis för att de föraktar svaga människor och delvis för att det behövts) som knappast varit tänkt att boosta mellanvalspopulariteten. Trots detta fick de samma siffror som förra gången.

Oss däremot dömer folket. Vi borde samlat massor av ”missnöje med regeringen”-röster. Vi är ju oppositionen. Det är ju oss folk skall flockas runt när man är arga på den sittande regeringen. Men icke. Vi saknar linje och ledarskap. Vi samlar ingen opposition som det ser ut idag. Vi är mycket illa ute.

Givetvis florerar ett antal konspirationsteorier. Jag gillar tanken på att många som röstade på socialdemokraterna gjorde det för att äntligen bli av med Marita Ulvskog till kontinenten som min far än gång röstade på en moderat läkare för att ”hon gör mindre skada i riksdagen än i ett läkarrum”. Men frågan är om det inte kanske stämmer att många alliansförespråkare röstade rött för att säkerställa en vinst i riksdagsvalet 2010. Hade det gått sämre för socialdemokraterna hade kanske Mona, Ibrahim och Marita fått lämna politiken vilket möjligen kan leda till en kompetenshöjning av alliansens motstånd.

Den rödgröna rörans enda möjlighet i valet 2010 är ju om Maria Wetterstrand (m) lanseras som stadsministerkandidat. Jag skulle rösta på henne. Vilken dag som helst, och skall man titta på röstfördelningen i Stockholm är min åsikt delad av många. Mona Sahlin, som inte tvingades till att avgå för två chokladbitars skull, har ju lika mycket trovärdighet som Ella Bohlin, som glädjande nog verkar missar eu parlamentet.

Men inte bara sossarna har problem med analysen. Marit Paulsen (fp) försöker smeka till sig några röster genom att prata om att fildelningsfrågan måste kompromissas fram på något sätt. Hon pratade ju sig varm för att någon form av bibliotekslösning i kandidatutfrågningen i Agenda. Problemet är ju att det inte handlar om fildelning, det handlar om integritet och mänskliga rättigheter.

Jag röstade Pirat för jag är livrädd att vi i framtiden bara kommer att vara konsumenter. Jag vill vara en aktiv deltagare i mitt eget liv. Jag vill kunna välja själv, jag vill kunna utvecklas på egen hand. En övervakning av våra liv på jakt efter fildelare (som enligt studier enbart berikar företagen i nöjesindustrin) eller terrorister och en begränsning av vad vi har tillgång till efter någon dold lista (homoporr är t.ex. förbjudet! och i finland är det mucho galet!) och bevekelsegrunder som kan ändras snabbt (ändamålsglidning anyone?) är något av det jag är mest rädd för idag förutom vårt fortsatta brutalvåldtagande av klimat och natur.

Så jag röstade Pirat. Förhoppningsvis är det sista gången. Förhoppningsvis har de etablerade partierna fattat vad det handlar om (eller kommer att göra det) och ändrar sin inställning. En kommentar till ibrahims underbara debattinlägg berättar vad en Svempa tycker att sossarna skall göra för att få tillbaka hans röst till riksdagsvalet 2010. Jag tycker att listan är underbar och kopierar den här med uppmaningen till alla partier (med möjligt undantag av punkten om avskedandet av Bodström) att läsa igenom den, annars blir det Pirat 2010.

* Ta tydligt ställning mot ALLT vad ökad övervakning av medborgarna heter.

* Tala om för era väljare att övervakningssamhället möjliggör återkomsten av feodalstaten, denna gång baserad på tillgång till information. Fundera själv över detta.

* Förankra hos era väljare att Sverige skall vara bäst i klassen på demokrati, med tydlig yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet och så vidare.

* Rösta mot alla nya vansinnesförslag som kommer från EU, som IPRED 2, ACTA och så vidare. Stå för detta.

* Avskeda Bodström utan reservationer, och be ödmjukt svenska folket om ursäkt för vad han gjort och framför allt att ni gav honom mandat att urholka den personliga integriteten. Garantera att han aldrig kommer få en folkvald plats hos er igen.

* Anta ett integritets- och öppenhetsmanifest där ni slår fast att utan öppenhet och integritet kan ni inte driva några andra frågor trovärdigt.

* Samarbeta med andra partier för att riva upp de vansinnesbeslut som redan är tagna.

Jan Guillou’s rätt att tjäna pengar i en ny värld är mindre än allas rätt att fritt få prata, träffas och diskutera!

Sparka på de som ligger ner

Läser i BLT att skolan skall spara genom att säga upp lärare. Vikande elevunderlag är anledningen enligt politikerna. Facket säger att så är inte fallet. Då är det bara att låta förhandlingskarusellen starta. Det som gör mig lite putt dock är vilka det är man sparar på.

Det rör sig om två lärare som går i pension och inte ersätts, samt tre tjänster till, varav två som jobbar på skolans resursstöd och hjälper elever som inte når målen. Var de övriga tjänsterna finns har inte pekats ut.

Om lärarna har lika stora klasser som jag har i Landskrona har de alltså 2.4 elever med läs- och skrivsvårigheter i varje klass, förmodligen någon med dyslexi. Ytterligare dubbla det antalet har förmodligen koncentrationssvårigheter. För dessa elever är just resursstödet deras chans att nå godkänt målet inom skolan. Dessa elever har förmodligen också gemensamt att de är killar och riskerar att bli ”stökiga” ju äldre de blir.

Att inte ha godkända betyg från skolan gör det svårt att få någon form av meningsfull sysselsättning som vuxen och jag gissar på att mackar och godisbutiker i närområdet gnisslar tänder när de ser framför sig vad elever utan stimulation och motivering kommer att göra.

Att budgetbalans går före forskning, tillgänglig kunskap och förebyggande arbete är en styggelse var det än händer, men mera så på områdena vård, skola och omsorg.

BLT

Jag <3 Anna Odell

I Dagens Nyheter kan man läsa en artikel om Anna Odell och hennes uppmärksammade konstverk. När jag har läst hela texten känns det allt mera bekant. Nu har jag förvisso inte blivit bältad fast i en säng, men jag har suttit av en natt på psyk. Särskilt en sak som kommer fram i artikeln känner jag för:

Att hon [Anna Odell] skulle ha skadat personalen på S:t Göran går hon inte med på. Vården, menar hon, är en institution som måste tåla att bli ifrågasatt. Regler om sekretess gör att stora delar blir omöjliga att granska.

1995 blev Anna själv tvångsvårdad. På riktigt. Inte fejk. Och enligt artikeln blev hon bägge gångerna hon skickades till S:t Göran tvångsmedicinerad och bältad. För att visa upp detta kunde Anna antingen göra en walraff, eller göra ett konstverk om det hela. Jag vet att många tror (och vill) att konst bara skall vara bilder på ankor i motljus målade med akvarell, men konst är så oerhört mycket mera. Jag är jättesugen på att åka till Stockholm och se Annas utställning.

Men det här med tvångsvård diskuteras inte bara i Anna Odells kommande utställning. Även på Debatt pratade de om tvångsvård när det framkommer att tjejer (inga killar vad jag vet iaf) tvångsvårdas för självskadebeteenden tillsammans med förbrytare. Avsnittet går att se här ytterligare en tid till.

Hur skall samhället ta hand om de svagaste ibland oss? Vilka metoder skall man få ta till? Min natt inlåst på psyk har inte skadat mig, tvärtom. Och jag blev inte utsatt för tvångsmedicinering eller tvångsåtgärder. Men jag tycker att Anna Odell har gjort rätt, denna slutna miljö måste lysas upp och diskuteras.

Bloggen ”en farlig tanke” har gjort en intressant jämförelse appropå detta. Slutsatsen är bland annat:

Jo, att det är helt OK att provocera för provocerandets skull. Att det är lovvärt att göra fula bilder på arabiska muslimer som ser ut som hundar. Men räkna inte med uppbackning om du istället vill ställa kritiska frågor om den svenska psykvården.

Läs den här.

Caedite eos! Novit enim Dominus qui sunt eius!

Caedite eos! Novit enim Dominus qui sunt eius!

Detta är latin för ”Kill them all; for the Lord knoweth them that are His”. Under påven Innocent III förde man krig mot heretiker. Några av de värsta var en grupp som kallades för Katarer. De var verksamma i södra Frankrike och var givetvis en tagg i foten på alla sanna troende (katoliker). Under ledning av, bland annat, Arnaud Amalric, en benediktinmunk som tillhörde Cisterciensorden, fördes detta heliga krig mot Katarerna.

Som brukligt när väl beväpnade män slåss mot vanligt folk gick det skitdåligt för katarerna. I en stad i södra frankrike vid namn Béziers fann sig tillslut en stor skara katarer omringade av den katolska armen. Katolikerna gav barn, kvinnor och kristna (katoliker) en chans att lämna staden innan de anföll, ett erbjudande som inte togs emot. Katarerna höll stånd utanför stadsmurarna och förlorade. Striden fortsatte in i staden tills katarerna hade gett upp. Den katolska armens ledare frågade kyrkans utsända hur man skulle kunna göra skillnad mellan katoliker och katarer. Enligt Caesar av Heisterbach sa då Arnaud Amalric: ”Caedite eos! Novit enim Dominus qui sunt eius!” Döda dem alla, gud kommer att belöna dem som varit goda (katoliker) med himlen och bestraffa dem som varit onda (katarer) med helvetet.

Så varför jiddra om detta? Jo för jag känner igen samma retorik i dagens läge. Låtom oss avlyssna hela svenska folket, de som inte har något att vara rädd för (icke-terrorister) kommer ju inte drabbas medan de som har gjort dumma saker (terrorister) kommer att straffas. Låtom oss spara alla telekommunikation i Sverige och använda alla mobiltelefoner i Sverige som spårsändare, det är ju bara de kriminella som kommer att drabbas.

Men ändamålen helgar inte medlen.

Ja, det finns pedofiler i världen. Ja, det finns pedofiler på nätet.

Ja, det finns terrorister i världen (till och med om man köper USA’s definition). Ja, det finns terrorister på nätet.

Ja, det finns de som begår brott mot upphovsrättslagen. Ja, vissa gör det till och med på nätet.

MEN detta betyder INTE att staten skall avlyssna, insamla och analysera ALL digital kommunikation. Brevhemligheten är inte bara en rolig grej man har skrivit in i våra grundlagar för att den skulle bli lite tjockare.

Jag lärde mig som liten att vi hellre låter en mördare gå fri än låser in en oskylig. Att man var oskyldig tills motsatsen var bevisad. Jag lärde mig som liten att totalitära samhällen var något avskyvärt och människofientligt.

-::-

För övrigt rekomenderar jag Fredrik Strages krönika om nedladdning.

Och nu när lyssnarna lärt sig att fildelning är stöld vet de också hur de ska ge igen för divalater, patetiska texter och trötta comebackplattor. De bitchslappar helt enkelt musikerna där det känns: i plånboken. Genom att ladda ner ett album flera gånger och trycka på ”delete” efteråt snuvar man artisten på massor av kosing.

Det rör sig på isflaket

Var hemma hos F igår och mös med vin, fisksoppa och långa samtal. Det börjar kännas som om vårförkylningen håller på att ge med sig. Bland annat satt vi och pratade om att eventuellt skaffa en trea tillsammans. Ju mera jag tänker på det dessto mera känns det som om det kan fungera. Time will tell.

Läste klart Stridens skönhet och sorg av Peter Englund mellan snytningarna nu i veckan. Jag rekomenderar boken varmt. Första världskriget i 212 korta kapitel. Lite oklart om bokförlaget Atlantis jagar pirater, men Englund har ju tidigare skrivit under på IPRED lagen så det är med en dålig smak i munnen man öppnar boken. Men va bra den är. Man får ett helt nytt perspektiv på första världskriget. Inte för att jag hade ett gediget grepp runt detta kanske viktigaste kriget i (den moderna) världshistorien. Att läsa om kriget från de som upplevde det och inte truppförflyttningar och årtal ger något oerhört. Påminner om läroboken jag plöjer just nu inför några uppgifter till skolan. Tematisk undervisning, som bland annat säger att skönlitteratur ger en helt annan kunskapsförankring och konstruktion än formaliserad undervisning. Inget jag på något vis argumenterar emot.

Jag har också sett Danny Boyles senaste film Slumdog Millionaire. Helt klart en film som skall köpas när IPRED, ACTA och allt annat skit har avskaffats. Jag är inte helt säker, men jag utgår ifrån att Monique Wadström är den svenska Kerberos som skall jaga skiten ur vanliga människor för ev fildelning av denna filmen. Men men, Danny Boyle gör ett mästerverk och jag är intresserad av att någon dag köpa/låna boken filmen är baserad på. Boyle har gjort mycket bra nu (bla Sunshine, 28 Days Later och Trainspotting) och det är inte utan att man börjar undra om han kan misslyckas eller inte?

Trailern till Slumdog Millionaire:

EU val den 7:e juni. Gå ut och rösta på Piratpartiet. Låt inte de jävlarna rasera kunskapssamhället!

Någonting är fel

Och jag vet inte vad. Lyssnar på norsk electro med en öl i handen men ingen lättnad eller frid inträder. Inte för att jag använder alkohol för att uppnå frid, eller något annat heller. Det känns konstigt. Jag känner igen känslan från the bad old days men det är inte samma sak.

Kanske skulle titta lite på Twin Peaks, läsa någon rad till i någon bok och sedan gå och lägga mig. Onödigt att vara vaken hela natten grubblandes över vad som händer, eller inte händer. Vill ringa och prata länge med någon, men vet att denne någon inte skulle uppskatta det vid denna tiden på dygnet.