(Powerpoint) Presentationer
Estetiska uttrycksformer
Det känns lite svårt att få grepp om vad som är estetiska uttrycksformer. Det blir antingen mycket smalt eller mycket brett. Hur man än bär sig åt så kommer man att utrycka sig estetiskt på ett eller annat sätt. Powerpoint är för mig ett verktyg och redskap och som sådant ej en estetisk uttrycksform. Men det är ett kommunikativt redskap och kan därför, likt alla kommunikativa redskap, användas i ett estetiskt uttryck.
Tankar kring teorier och dess konsekvenser
Powerpointpresentationer är, enligt mig, i grunden ett kommunikativt redskap. Med en god design och layout görs kunskap och fakta lättare att förstå och ta sig till. Det gäller dock att känna till kanalerna och koderna och ta till sig av den feedback som uppstår, definierat av John Fiske (John Fiske, 1990). Feedback är den funktion som möjliggör kommunikatören att anpassa meddelandet till mottagarens behov och gensvar. Powerpointen (koden) ändrar sig inte efter den pågående feedbacken, men eftersom det också är en kanal för information kan kommunikatorn ändra sin användning av innehållet (koden).
Det är också viktigt att ta i beaktande att vi både lär oss på olika sätt och att våra förutsättningar är olika. Enligt Nanny Hartsman (Föreläsning 080916) skall man bland annat vara eftertänksam med vilka färger man använder. Färgerna grönt och rött kan vara svåra att se eller urskilja mot eventuell bakgrund för färgblinda. Enligt Kajsa Hallstedt (Föreläsning 081027) har vi också olika sätt att ta till oss kunskap som ger att det man presenterar med en powerpoint måste vara tilltalande på fler än ett sätt. Det är än så länge svårt att göra en powerpoint som stimulerar mer än syn och hörsel, men man kan komplettera sin presentation med beskrivningar och/eller artefakter så att också de åhörare som förlitar sig mer på taktil respons och stimuli enklare kan tillgodogöra sig informationen.
Martin Ingvar berättade på Dysleximässan i Malmö (Föreläsning 081025) att en av de viktiga beståndsdelarna vid nyinlärning är att kunna automatisera läsning och avkodning av ett sammanhang för att frigöra datakraft (hjärnkraft) till att systematisera (lära in) den nya informationen. Detta leder, enligt mig, till att man måste göra en presentation förutsägbar och strukturerad för att inte presentationens själva form förhindrar ett lärande. I en powerpoint borde man då presentera likartad fakta på ett designmässigt likvärdigt sätt. Använder man punktform för en sorts fakta bör man använda samma punktform för annan snarlik fakta. Teckensnitt och färg skall väljas för att göra läsbarhet och avkodning hög.
Kajsa Hallstedt (Föreläsning 081027) säger också att man grovt kan generalisera två sorters elever. De analytiska och de holistiska. Där de analytiska eleverna vill ha fakta och detaljer vill de holistiska eleverna ha personliga känslor till, och en helhetsbild av, ämnet. Bilder, som sägs säga mer än tusen ord, kan tillsammans med berättande och beskrivande texter vara viktiga för holistiska elever. Att inte ge plats för dessa två perspektiv är, enligt min mening, dels ett lagbrott (Skollagen, 1 kap §2) men kan också vara metodmässigt fel enligt den fenomenografiska skolan (Carlgren & Marton 2002: sid 133-138) där man bör presentera ett fenomen på så många sätt som möjligt för att göra det lättare att urskilja fenomenet från dess sammanhang.
Resonerande runt vårt praktiska handhavande
I en powerpoint, som vi använde, är det viktigt att dels försöka göra informationen tilltalande men också att tänka över vad som skall presenteras i powerpointen som stöd för den muntliga redovisningen. Grunden i presentationen var att den skulle kännas strukturerad och lättförstålig (lättnavigerad). Därför använde jag mig av tre olika färger för att göra det enkelt att se var i föreläsningen man var. Gul färg för den inledande presentationen av Rosengård, brun färg för Örtagårdsskolan och den gröna färgen för de avslutande problemen och svaren. Detta hade kunnat göras mera tydligt, dels med bättre och tydligare färgmarkeringar men också genom en kort orientering om färgmarkeringarna till åhörarna.
Att använda en bild istället för att använda en vit bakgrund var för att göra presentationen mera varm och känslofylld samtidigt som jag tror att det gör det lättare att ta till sig informationen. Bilden var vald för att förstärka budskapet att Rosengård var den stadsdel vi hade fördjupat oss i. Detta arbete med den grafiska delen av presentationen var för att göra den mera visuellt tilltalande för bland annat de mera holistiskt lagda eleverna (Hallstedt, föreläsning 081027).
Jag själv valde att använda lite text i mina delar av powerpointen. Presentationen fanns där för att ge en överblick och struktur på det som jag berättade mera än visa fakta. Den text jag använde i min visuella presentation (powerpoint) fanns där så att mina mottagare kunde orientera sig i min muntliga presentation och var samtidigt så kortfattad att de inte behövde dela sin uppmärksamhet mellan det skrivna och det talade.
Bilderna från Rosengård misslyckades vi med att förvalta i vår presentation. Precis som allt annat måste man reflektera över och ta ställning till vad man vill föra fram och hur det skall genomföras. Själva kanalen som sådan var det inget fel på men kodens syfte och innehåll var inte genomtänkt. Hade jag gjort om uppgiften hade jag sett till att diskutera vad vi ville få fram med bilderna och hur bilderna skulle användas. Hade jag gjort det idag hade jag förmodligen valt ett ”normalt” område i Malmö och tagit liknande bilder där och sedan parat ihop bilderna med snarlika från Rosengård. Ett bildpar på centrum, ett bildpar på ett bostadshus, ett bildpar på en lekpark osv.
Powerpoint som estetiskt redskap i en framtida lärarroll
Innan och under vi arbetade med grupparbetet tänkte jag aldrig över hur vi skulle redovisa vad vi kom fram till. Att vi skulle använda oss av en powerpoint kändes som självklart då alla våra föreläsare hade använt sig av det. Detta känns i efterhand olyckligt då vi låste oss vid powerpointpresentationens form och begränsning och inte tänkte vidare på hur vi kunde redovisa vårt arbete.
Jag har svårt att se nu hur jag skulle använda powerpoint i min lärarroll på grundskolan och gymnasiet. Själva formen gör presentationen stel och svår att improvisera runt, och är det något jag har lärt mig på min verksamhetsförlagda utbildning så är det att man måste kunna ta infall och trådar från nuet att spinna vidare på och inte låst och tvingat fortsätta på sitt planerade inslagna spår.
Men det finns givna användningsområden. Lilian Waldenström började en föreläsning (Föreläsning 081111) om livsfrågor med att lägga upp en tvådelad bild där ena bilden visade en jude som städade upp efter kristallnatten 1938 och den andra hur berlinbor med släggor rev ned berlinmuren 1989 för att visa hur ett och samma samhälle påverkas och utvecklas genom tidens gång. Denna kompositbild, med tillhörande öppna frågor och förklaringar, hade ett klarare och snabbare budskap än spaltmetrar av text.
En bild och textbank, antingen renodlade bilder och texter eller urval av artiklar och andra blandningar av text och bild, är ett kraftfullt estetiskt uttryckssätt som kan användas för att belysa en fråga, ett fenomen, en värdering från många olika håll och kanter. Jag har inte förtrogenheten med verktyget (powerpoint) idag för att kunna använda det automatiserad och reflektivt i utbildning, men jag kan se från föreläsningar med Sven-Göran Ohlsson att det är ett kraftfullt verktyg. Ohlsson arbetar dock med det analoga alternativet till powerpoint; en välfylld pärm med overheadbilder.
Min personliga slutsats och reflektion blir då att powerpoint är ett presentationsverktyg anpassat för att visa upp och systematisera fakta med fokus på utlärning och uppvisning. När dialog och inlärning prioriteras är powerpointen som verktyg inte helt lämplig. Man kan dock givetvis fylla en powerpoint med ett innehåll som främjar inlärning och dess struktur kan verka behjälpligt om åhörarna är bekanta med dess form (kanal). För att ge eleverna en diversifierad verktygslåda är det också ett självändamål att använda en powerpoint i skolans värld, antingen av oss lärare eller av eleverna, så att eleverna har flera sätt att presentera och redovisa sina åsikter, frågor och kunskap inför andra och sig själva.
Litteratur
Carlgen & Marton. (2002): Lärare av imorgon. Lärarförbundet, Stockholm.
Hallstedt, Kajsa. Föreläsning 081027: Lärarstilar. Malmö Högskola.
Hartsman, Nanny. Föreläsning 080916: Villkor för minoriteter. Malmö Högskola.
Ingvar, Martin. Föreläsning 081025: När hjärnan fådde ett språk. Dysleximässa i Malmö.
John Fiske. (1990): Kommunikationsteorier. En introduktion. Wahlström & Widstrand, Stockholm.
Waldenström, Lilian. Föreläsning 081111: Livsfrågor I. Malmö Högskola