En vacker morgon med risk för regn

Sometimes I get to feelin’
I was back in the old days – long ago
When we were kids, when we were young
Things seemed so perfect – you know ?
The days were endless, we were crazy – we were young
The sun was always shinin’ – we just lived for fun
Sometimes it seems like lately – I just don’t know
The rest of my life’s been – just a show
Those were the days of our lives
The bad things in life were so few
Those days are all gone now but one thing is true
When I look and I find I still love you

(Song These Are The Days Of Our Lives av Queen)

Jag måste skaffa mig en bredare säng. För förutom att det har varit underbart, som vanligt, att vakna bredvid Henne börjar det kännas av att man inte kan breda ut sig. Och att lite försiktigt väcka henne för att be henne flytta sig lite närmare väggen (så att jag slipper ramla ner i golvet) känns elakt. Men å andra sidan får man kramas mycket. Och vi tycker om att kramas. Oja. Kan inte prata för Henne men jag tycker om det.

Vi, eller kanske mest jag, har skämtat om en utvärdering efter en månad tillsammans. Det är snart. Typ om två dagar. Det är förvisso ett skämt. Men här är lite vad jag har tänkt på.

Vad jag tycker om
Henne. Kanske lite för enkelt att bara säga så, men there you have it. Jag älskar Hennes små gester och rörelser. Hennes sätt att sakta gå genom ett rum. Eller när Hon helt plötsligt gör grimaser mot mig.

Kanske lite självklart att säga att jag tycker om Hennes kropp. Så vi kan lämna det där.

Vad jag inte tycker om
Hennes osäkerhet. Okey att hon inte behöver springa runt och -veta- eller -agera- vacker och smart. Men inför mig behöver Hon aldrig vara osäker på hennes skönhet eller intelligens. Detta är inget stort orosmoment. Att ens kalla det för ett orosmoment är att ta i från tårna.

Vad jag vill se mera av
Henne. Okey, lite enkelt det med. Men det är det jag vill. Jag vill vakna bredvid Henne. Älska med Henne. Se världen med Henne. Ligga och lukta på Hennes hår.

Jag älskar dig.